You are currently viewing 7 rättskällor som Europeiska unionen använder 

7 rättskällor som Europeiska unionen använder 

Här är en lista på 7 rättskällor som Europeiska unionen använder. EU är en förkortning av Europeiska unionen där medlemsländerna både hjälper och samarbetar med varandra. Det handlar inte enbart om ekonomi, utan även sociala och miljömässiga frågor m.m. Organisationen har blivit mer och mer utvecklad med tiden och har gått från 6 länder som startade det, till över 25 länder idag. Dessutom har EU värderingar som medlemsländerna arbetar med, såsom mänskliga rättigheter och jämlikhet. 

7 rättskällor som Europeiska unionen använder 

Primärrätten 

Denna rättskälla utgår främst från fördragen som är undertecknade av medlemsstaterna. Dessa är Unionsfördraget, Funktionsfördraget och Rättighetsstadgan. En parallell jämförelse med nationella lagar och primärrätten är att dessa går att likställa med grundlagar, men det inte är exakt samma sak. De olika EU-fördragen innehåller grundprinciperna och utgör de yttre ramarna för normsystemet. Primärrätten har företräde om det skulle visa sig att primärrätten och sekundärrätten står i strid med varandra. 

Sekundärrätten 

Sekundärrätten består av lagstiftning som blir skapad av institutionerna, utifrån EU-fördragen. Exempelvis sådan lagstiftning som blir stiftad av Europaparlamentet. Sekundärrätten inom EU består av förordningar, direktiv och beslut. En skillnad mellan primärrätten och sekundärrätten i EU är att den första är baserad på fördragen, och den andra på reglerna som tillkommit av institutionerna. Dessa regler måste upprättas enligt fördragen och de befogenheter som medföljer. 

Andra sekundärrättsliga rättsakter 

Andra typer av rättsakter, som inte utgör lagstiftningsakter, kan verka kompletterande till lagstiftningsakter och tillhör därmed sekundärrätten.  

Internationella överenskommelser 

Det finns olika internationella överenskommelser och konventioner, såsom WTO-avtalet som handlar om Världshandelsorganisationen. Internationella överenskommelser ligger mellan primär- och sekundärrätten i hierarkin som föreligger avseende normer inom EU. Enligt domstolen ska internationella överenskommelser äga företräde framför sekundärrätten vid bristande överensstämmelse.

Allmänna rättsprinciper

Principer inom juridiken används inom de flesta områdena och även inom EU-rätten har det en betydande roll. Inom EU-rätten går det att dela in dessa principer i två kategorier. Den ena avser individuella principer för enskilda individer. Den andra avser institutionella principer som istället handlar om länderna, relationen till varandra och till EU. 

Praxis från olika EU-domstolar 

Praxis är en viktig rättskälla både inom EU samt de flesta länderna. Till skillnad från lagen, som oftast är generellt formulerad, är praxis riktiga mål med omständigheter som kan göra det enklare att se om samma lagar är relevanta i ett annat mål. 

Rättsakter som inte är bindande 

De rättsakter som är bindande är beslut, direktiv och förordningar från EU. Icke bindande rättsakter är exempelvis så kallad ”soft law”, som är normer utan juridiskt bindande karaktär, men som ändå är vägledande. Exempelvis riktlinjer, meddelanden, yttranden och rekommendationer från EU Kommissionen. 

Mer information

Här kan du läsa mer om:

Villkor som måste vara uppfyllda för att få starta europabolag.

EUIPO är europeiska unionens immaterialrättsmyndighet.

Europakonventionen behandlar mänskliga rättigheter.

EU har stora befogenheter som medlemsländerna gett dem.

Inre eller gemensam marknad i Europeiska unionen.

Fyra friheter inom Europeiska unionen.