Behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål
Det saknas vägledande praxis eller vägledning från Europeiska dataskyddsstyrelsen gällande behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål. Därför har IMY publicerat ett rättsligt ställningstagande som vi har sammanfattat.
Innebörden av behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål
Integritetsskyddsmyndigheten (dataskyddsmyndigheten i Sverige) har gjort en redogörelse och tolkning avseende vad som gäller enligt dataskyddslagen, som är en kompletterande lagstiftning till GDPR. När behandling av personuppgifter sker för journalistiska ändamål, är det många bestämmelser ur GDPR som inte gäller. I redogörelsen beskriver dataskyddsmyndigheten bland annat vad som avser journalistiska ändamål.
Observera att det kan tillkomma praxis inom området i framtiden som säger annorlunda än denna redogörelse.
Tre frågeställningar som redogörelsen ger svar på
– Vad är definitionen av journalistiska ändamål?
– Hur påverkar det att begreppet uteslutande inte framgår av GDPR i artikel 85?
– Hur man ska tillämpa bestämmelsen om det förekommer parallella ändamål med journalistik?
Klicka här för att läsa hela det rättsliga ställningstagandet från IMY (publicerat 22 juni 2022).
Medlemsländerna måste införa nationell lagstiftning för att följa direktivet, utöver GDPR som redan gäller
Dataskyddslagen är en nationell lagstiftning i Sverige som grundar sig på artikel 85 i GDPR, som innebär att länderna där GDPR gäller (EU och EES-länderna) måste införa lagstiftning för att skydda den personliga integriteten. Detsamma gäller rätten till yttrande- och informationsfrihet. Undantaget som finns i Sverige och även gäller i många andra länder är när behandlingen av personuppgifter sker för litterärt eller konstnärligt skapande samt akademiska eller journalistiska ändamål.
Definition av journalistiska ändamål enligt EU-domstolen och svenska domstolar
Tolkningen av vad som utgör journalistiska ändamål är bred. Enligt praxis från EU-domstolen är journalistiska ändamål när organisationer har som syfte att sprida åsikter, information eller idéer. Det har ingen betydelse i vilket medium det sker. Med andra ord handlar det inte bara om yrkesmässiga journalister som arbetar med traditionell media, vilket en generaladvokat även angav i domen ”Satakunnan och Satamedia”.
I en dom från EU-domstolen mot en sökmotor kom domstolen fram till att sökmotorn inte är omfattad av undantagen som gäller för journalistiska ändamål, även fast det kan vara så att de sprider information, åsikter eller idéer genom sökmotorn.
Uppgifter av privat karaktär
Om informationen av privat karaktär blir publicerad, gäller inte heller undantagen i normala fall. Däremot kan det vara omfattat av undantagen i vissa fall. Till exempel om en privatperson granskar en person som innehar en maktposition och offentliggör informationen för att det med hänsyn till de journalistiska ändamålen är nödvändigt.
Parallella ändamål med journalistiska ändamål
Det förekommer inte något direkt krav på att behandlingen av personuppgifter ska bli utförd uteslutande för journalistiska ändamål för att kunna bli omfattad av undantagen. Med andra ord kan det förekomma parallella ändamål med behandlingen ifråga. Enligt redogörelsen anser dataskyddsmyndigheten i Sverige att det huvudsakliga ändamålet ska vara journalistiska ändamål, men att det kan förekomma andra ändamål också.
EU:s rättighetsstadga
Här är några rättigheter enligt de grundläggande rättigheterna i EU:s rättighetsstadga:
– Respekt för privatliv och familjeliv
Det innebär bland annat att privatliv, bostad och kommunikationer ska bli respekterade och denna rättighet framgår i artikel 7 i EU:s rättighetsstadga.
– Skydd av personuppgifter
Registrerade har rätt till skydd för sina personuppgifter och denna rättighet framgår i artikel 8 i EU:s rättighetsstadga. Det måste finnas ett ändamål för behandlingen. Dessutom måste behandlingen vara baserad på en rättslig grund, såsom samtycke, intresseavvägning eller avtal. Observera att de registrerade ska bli informerade om både ändamålet och den rättsliga grunden för behandlingen.
– Yttrandefrihet och informationsfrihet
Yttrandefrihet och informationsfrihet är en rättighet som framgår i artikel 11 i EU:s rättighetsstadga. Med andra ord har individer rätt att sprida sina tankar och åsikter, och det är inte tillåtet för myndigheter att påverka det. Däremot får det inte strida mot någon lagstiftning, exempel utgör kränkning eller förtal brottsliga handlingar. Dessutom är det många länder i EU som har yttrandefrihet i grundlagen. Till exempel de nordiska länderna.