Det finns måna olika rättsakter från Europeiska unionen som är bindande för medlemsstaterna. Exempelvis är beslut, direktiv och förordningar från EU är bindande. Förkortningen av Europeiska unionen är EU. EU arbetar också med normbildning och ger ut olika rekommendationer. Det finns rättsakter som inte är bindande (rekommendationer och yttranden). Det står reglerat i funktionsfördraget att rekommendationer eller yttranden som EU ger, inte är juridiskt bindande. Syftet är istället att de ska verka vägledande.
EU har stor makt när det kommer till att fatta beslut, eftersom länderna som är medlemmar har gett denna makt till dem. EU har befogenhet att kunna utföra sitt arbete med syfte att kunna uppnå målen som EU och medlemsländerna arbetar för. Däremot ska deras handlingar och beslut grunda sig i proportionalitetsprincipen. Principen innebär kort sagt att besluten inte får gå för långtgående i förhållande till vad som ska uppnås.
Rättsakter från Europeiska unionen som är bindande
Beslut, direktiv och förordningar från EU är bindande och skiljer sig från varandra. Ett beslut kan vara riktat mot individer, myndigheter, organisationer, företag samt länder som är medlemmar i EU.
Förordningar ska bli tillämpade direkt och går att jämföra med nationella lagar. Ett exempel är GDPR, som gäller inom samtliga EU/EES-länderna. I Sverige ersatte EU-förordningen personuppgiftslagen.
Ett direktiv är istället ett resultat som länderna ska uppnå genom att anpassa sin nationella lagstiftning efter direktivet.
När det gäller en EU-förordning, är det inte tillåtet att ändra och anpassa förordningen, såvida det inte uttryckligen framgår av förordningen att det är tillåtet. Enligt GDPR får ett företag behandla personuppgifter som tillhör ett barn över 16 år om företaget har fått samtycke. Däremot ger GDPR länderna en möjlighet att sänka åldern ytterligare. I Sverige är gränsen 13 år istället.
EU kommissionen eller rådet kan även fatta bindande beslut, som blir bindande för alla medlemsländer som besluten avser. Beslut av detta slag kan rikta sig till en specifik fysisk eller juridisk person. Men det kan också vara mer generella beslut, som riktar sig till flera personer och inte någon specifikt namngiven.
